Läskigt
Igår åkte vi ju som sagt och hämtade min bil på lagning =) Gött att få tillbaka den men 3000 åt helvete är ju inte så kul för nått jag inte ens har gjort men men.. Sen åkte vi hem till Madde och Johan och älsklingen hjälpte till med fönsterfoder =) Sen slappade vi bara hela kvällen och när vi skulle åka hem så hade vi ju två bilar.
Älsklingen tog sin bil och jag tog min. Han har en volvo 440 som inte riktigt är i bästa kvalité men han har tänkt att köra den tills den brakar ihop lixom :) Jag har ju en volvo V40 så den visste jag skulle hålla hela vägen hem. När vi kom på grusvägen så låg älsklingen bakom mig och jag hade koll så att han gjorde det och sen helt plöstligt så försvann han. Eller ja jag såg inte bilen längre. Då börjar det ringa i min telefon och då förstog jag ju att det hade hänt nått. Det var ju älsklingen som ringde och sa att jag var tvungen att vända. Det hade ställt till i bilen och börjat ryka så han fick slänga sig ur bilen och bilen låg halvt ner i diket. Han trodde först att den brann men det var tydligen nått vatten rör som hade gått sönder trodde han men han körde den hem eftersom det inte var långt kvar och den fortsatte ryka så jag hoppas att han skrotar den där skit bilen nu men han kan säkert få för sig att laga den:p
Man blir så paff när sånt där händer bara.. Tänk om jag hade varit i bilen lixom, det kunde ju ha hänt nått mycket värre.. Älsklingen kunde ju lixom bara slänga sig ut ur bilen men riktigt så smidig är jag inte, och vill inte göra det heller i farten.. Han fick som tur va inte ont nån stans så det känns ju skönt det i af =)
Idag vet jag inte riktigt vad som händer. Det blir nog bara lugnt kan jag tänka mig, kanske blir en tripp till stan om jag får välja ;) haha Älsklingen ligger faktiskt och sover fortfarande. Han är ju alltid uppe vid 7 och går ut med Phoebe men han kom tillbaka och la sig i sängen. Han har ju faktiskt jobbat hela veckan så kan va skönt för honom att sova ut :)
Annars har det inte hänt så mkt. Jag känner inget mer så det lär väl säkert dröja innan detta sätter igång :) Jag vill ju få ont!! Men men jag har ju inte så mkt att säga till om tyvärr:/
Älsklingen tog sin bil och jag tog min. Han har en volvo 440 som inte riktigt är i bästa kvalité men han har tänkt att köra den tills den brakar ihop lixom :) Jag har ju en volvo V40 så den visste jag skulle hålla hela vägen hem. När vi kom på grusvägen så låg älsklingen bakom mig och jag hade koll så att han gjorde det och sen helt plöstligt så försvann han. Eller ja jag såg inte bilen längre. Då börjar det ringa i min telefon och då förstog jag ju att det hade hänt nått. Det var ju älsklingen som ringde och sa att jag var tvungen att vända. Det hade ställt till i bilen och börjat ryka så han fick slänga sig ur bilen och bilen låg halvt ner i diket. Han trodde först att den brann men det var tydligen nått vatten rör som hade gått sönder trodde han men han körde den hem eftersom det inte var långt kvar och den fortsatte ryka så jag hoppas att han skrotar den där skit bilen nu men han kan säkert få för sig att laga den:p
Man blir så paff när sånt där händer bara.. Tänk om jag hade varit i bilen lixom, det kunde ju ha hänt nått mycket värre.. Älsklingen kunde ju lixom bara slänga sig ut ur bilen men riktigt så smidig är jag inte, och vill inte göra det heller i farten.. Han fick som tur va inte ont nån stans så det känns ju skönt det i af =)
Idag vet jag inte riktigt vad som händer. Det blir nog bara lugnt kan jag tänka mig, kanske blir en tripp till stan om jag får välja ;) haha Älsklingen ligger faktiskt och sover fortfarande. Han är ju alltid uppe vid 7 och går ut med Phoebe men han kom tillbaka och la sig i sängen. Han har ju faktiskt jobbat hela veckan så kan va skönt för honom att sova ut :)
Annars har det inte hänt så mkt. Jag känner inget mer så det lär väl säkert dröja innan detta sätter igång :) Jag vill ju få ont!! Men men jag har ju inte så mkt att säga till om tyvärr:/
Kommentarer
Trackback
