BF idag då!
Idag är det den dagen som man har väntat på hela graviditeten men känner självklart ingenting.. Hade inte räknat med att han skulle komma ut idag för hur många föder på "rätt" dag? Det är inte speciellt många. Jag hade ju självklart önskat att han redan var här men jag har ju inte så mkt att säga till om ;)
Det känns så overkligt att jag snart har honom i min famn. Gått och väntat och väntat så länge på att han ska komma men det har kännts som en halv evighet hela tiden men nu VET jag att han kommer att vara här inom två veckor i af:D Alla frågar mig om hur det känns inför förlossningen och så men jag är inte speciellt nervös. Jag vet ju att det kommer att göra skit ont men mer än så vet jag inte eftersom jag aldrig har gjort det förut. Jag visste ju dagen då jag fick ett plus på stickan att jag kommer att gå igenom en förlossning. Visserligen har man ju tänkt på den men jag har ju ingen aning om hur min förlossning kommer att vara och det är ingen som kan berätta det för mig heller. Han ska ut och det kommer han på ett eller annat sätt.
Med smärtlindring och så har jag tänkt att lägga allt i barnmorskornas händer eftersom jag inte vet vad som komemr att hjälpa mig heller. Det är ju bara att prova sig fram. Det är ju inte prestige om man inte har nån bedövning alls. Bebis mår ju inte speciellt bra heller om jag inte får några pauser och kan vila om jag får en långdragen förlossning. Jag ser i alla fall fram emot det och känner att det kommer att bli en upplevelse som inte liknar nått annat. Jag har snart mitt älskade barn uppe på mitt bröst och jag har burit honom i nio måndader :) Känns ganska sjukt men sååå underbart!
Livet som mamma kommer jag ju aldrig kunna föreställa mig hur det är och det kommer vara upp och ner det vet jag om men jag tror att när man har sitt barn framför sig så klarar man av det! Jag ska göra mitt bästa och kommer att ge honom all min kärlek och det är det viktigaste =)
Håll tummarna för mig att förlossningen kommer igång snart och att jag slipper vänta för länge!
Det känns så overkligt att jag snart har honom i min famn. Gått och väntat och väntat så länge på att han ska komma men det har kännts som en halv evighet hela tiden men nu VET jag att han kommer att vara här inom två veckor i af:D Alla frågar mig om hur det känns inför förlossningen och så men jag är inte speciellt nervös. Jag vet ju att det kommer att göra skit ont men mer än så vet jag inte eftersom jag aldrig har gjort det förut. Jag visste ju dagen då jag fick ett plus på stickan att jag kommer att gå igenom en förlossning. Visserligen har man ju tänkt på den men jag har ju ingen aning om hur min förlossning kommer att vara och det är ingen som kan berätta det för mig heller. Han ska ut och det kommer han på ett eller annat sätt.
Med smärtlindring och så har jag tänkt att lägga allt i barnmorskornas händer eftersom jag inte vet vad som komemr att hjälpa mig heller. Det är ju bara att prova sig fram. Det är ju inte prestige om man inte har nån bedövning alls. Bebis mår ju inte speciellt bra heller om jag inte får några pauser och kan vila om jag får en långdragen förlossning. Jag ser i alla fall fram emot det och känner att det kommer att bli en upplevelse som inte liknar nått annat. Jag har snart mitt älskade barn uppe på mitt bröst och jag har burit honom i nio måndader :) Känns ganska sjukt men sååå underbart!
Livet som mamma kommer jag ju aldrig kunna föreställa mig hur det är och det kommer vara upp och ner det vet jag om men jag tror att när man har sitt barn framför sig så klarar man av det! Jag ska göra mitt bästa och kommer att ge honom all min kärlek och det är det viktigaste =)
Håll tummarna för mig att förlossningen kommer igång snart och att jag slipper vänta för länge!
Kommentarer
Trackback
